Så var det då dags att åka lite båt igen. Något som jag inte alls gillade men vi var ju tvungna. Det gungade en del och folk låg och spydde men jag hade som tur väl var mina älskade mirakelsjösjuketabletter så jag klarade hela båtturen på nästan 3timmar utan problem.

Nu har vi blivit riktiga backpackers. Vi fixade boende och transport helt själva utan någon hjälp från resebyråer. Bra jobbat efter 9månader på resande fot! Vi bor nu på ett guesthouse för bara 80kr/natt (40kr var). Vi har ett eget rum med dubbelsäng och delar toalett med dom andra. Inte dom fräschaste precis men billigt boende är det ju. Vi har också hittat ett jätte bra och billigt matstället ”Tomato” där dom har riktigt billig mat. Man kan få mat för 5kr!!! Det är taxfree på hela ön så alkohol är jätte billigt både på krogen och i affären. Man kan få en liter Absolut vodka för 100kr och en öl på krogen kostar 10kr.

Det finns ett jätte mysigt ställe som heter Babylon här. Här har vi varit i stort sett varje kväll. Det är en mysig bar på stranden precis vid havet som spelar skön livemusik varje kväll. Alla är så trevliga här. Eftersom vi stannade här på ön i nästan en vecka blev vi kompisar med dom flesta som jobbade här. Alla älskar svenskar här och dom kan även säga lite ord och meningar på svenska. Dom hade tom en ordbok från engelska till svenska liggandes bakom baren. Men man får allt vara aktsam. Killarna här är väldigt flörtiga och blir besvikna om man ger dom falska förhoppningar. Både jag och Emelie har ”krossat” många hjärtan. Det är tydligen slutet på lågsäsongen nu och när högsäsongen väl drar igång kryllar det av svenska tjejer här. Men som sagt nu är det typ bara jag och Emelie här, alla känner till att det finns två snygga blonda tjejer på ön. Folk tar kort på oss på gatan, filmar oss när vi går och försöker ta kontakt med en hela tiden. Men man förstår ju dom lite. Killarna här är ju vana vid att se tjejer med stora svarta skynken på sig här där man bara se deras ögon. Så när två blonda tjejer med brunbrända kroppar och klänning dyker upp är det ju klart folk kollar på en. Det gäller bara att vara lite aktsam och inte lita på vad alla säger för man vet inte vilken religion som gömmer sig bakom dom eller hur dom tänker.

Vi blev som sagt kompisar med några killar från Babylon bar, dom gick verkligen att lita på och skulle lätt skydda oss om något skulle hända, hur trevliga och roliga som helst. En dag fick vi följa med dom till Monkey Island, en liten ö ca 10min härifrån där dom höll på att förbereda inför en fest som dom ska ha i nästa vecka. Dom snickrade ihop bord, byggde bar och bjöd oss på mat. Man åt med händerna. Det kändes så himla konstigt och maten såg inte alls god ut men jag var ju tvungen att smaka. Den var faktiskt jätte gott. Dom behandlar mig och Emelie som prinsessor.

Som sagt på kvällarna har vi mest hängt på Babylon men på dagarna har vi faktisk åkt runt lite på ön. Vi hyrde moppe igen och jag vill bara säga att det var så himla mycket lättare att köra här än i Thailand! Här fanns bra skyltning, inga gropar i vägen, folk körde inte som galningar och dom hade fungerande trafiklysen. Vi åkte upp i en cablecar för att få en fin utsikt över Langkawi, besökte en fruktfarm där vi fick smaka lite olika frukter och se hur det växer. Vi åkte också på Island hopping där vi åkte till 3 olika öar och bland annat matade örnar och så har vi dykt.

Folk säger att östkusten är så himla mycket finare än västsidan som vi nu är på och att det är bättre dykning där. Vi hade velat åka dit men eftersom vi ska åka till Thailand är det bättre att ta båten från västkusten till Thailand. Från östkusten är det betydligt svårare. Då måste man krossa landet via land och det är en del bombningar så det är väldigt osäkert att vara där. Därför fick vi utesluta att åka till västkusten. Det var en månad sen sist som vi dök och jag ville verkligen dyka i Malaysia. Folk här på ön säger dock att det inte är så bra dykning här. Vi lyckades få tag i billiga biljetter så vi bestämde oss för att ta ett dyk i alla fall. Vi hade inga förväntningar men det var nog mitt bästa dyk någonsin.

Vi gjorde två dyk. Första dyket dök vi bland massa vrak, hur coolt som helst. Innan dyket sa jag till Emelie att det hade varit kul att se något som vi inte har sett innan. Och visst fick vi det. Vi såg bland en lionfish, massa triggerfish (men dom är tydligen inte farliga här), massa stora fiskar. Andra dyket dök vi i coral garden. Precis som namnet tyder är det fullt av koraller här. Koraller som jag aldrig har sett innan. Dom var lila, vita och gröna. Det var så himla fint. Det var verkligen som att simma i ett akvarium och det var fullt av fiskar överallt, stora som små. Vi såg en jätte stor krabba med långa spröt och en slags räka. Det var lätt värt att dyka här, jag fattar inte hur folk kan säga att det inte är så bra dykning här. Vi fick också snorkla med hajar, dom var överallt och nära stranden. Vattnet var så klart att man kunde se dom även från ytan.

Detta var sista veckan på mitt och Emelies äventyr innan vi ska träffa våra familjer och resa med dom i två veckor. Jag kan inte fatta att det är sant. Tiden går så himla fort. Jag kommer fortfarande ihåg när jag i Bowen satt och kollade i min almanacka och räknade ner dagarna tills jag skulle få träffa min familj. Det kändes som en hel evighet men nu är dagen där. Det ska bli så himla kul! Ikväll är min och Emelies sista kväll och det ska vi fira med en riktigt bra och lyckad kväll!

Dom gjorde rosor till oss med servetter. Så himla duktiga!

På väg upp i cable car

Det var väldigt dimmigt och man såg inte så mycket...

Men sen efter ett tag sprack det upp och vi fick helt plötsligt
se en fantastisk utsik

En bro som var byggd mellan bergen.
Den var lite läskig att gå på vill jag lova

På vår moppetur...

En är tjej och en är kille. Men vem är vem egentligen??!

På fruktfarmen. En himla cool och stor frukt, "Durian" som fick bli mitt nya huvud

Pomelo, typ som grape

Ser ni den lilla, lilla gröna grejen. Det är en carambole eller en stjärnfrukt som vi kallar den

Vi fick en frukttallrik med lite olika frukter att smaka på.
Bland annat stjärnfrukt, drakfrukt (den lila), gul vattenmelon, ananas, guava, grape

Dom gjorde ringar till oss av palmblad

Här under kommer några nya bilder som jag aldrig hann lägga ut!!!!


Fortsättning från besöket på fruktfarmen.
Detta är ananas. Så nu vet ni hur dom växet.


Vi träffade en snubbe inne bland frukten som hade en orm gömd
under tröjan som vi givetvis vad tvungna att kela lite med.


Ett mysigt ställe på stranden


Killarna som vi följde med till Monkey Island


Jag och min vän gura


Island hopping, riktigt fint vatten


Örn


Island hopping


Dags för dykning. Jag och Emelie hade inte med oss våra kameror ner under vattnet eftersom vi skulle dyka djupare än vad våra kameror klarade av. Men vi dök med killen till höger och han  tog lite bilder. Dock är dom inte jätte bra och han fick inte med dom fina korallerna i coral garden. Men men bättre än inget...


Longfin bannerfish


Här ser ni lite av ena vraket


Emelie ocj jag


Blue-ring angelfish


Lionfish


Mellan de två dyken åkte vi till en ö, Pulau Payar Marine Park för att
äta lunch och snorkla lite. Det var så himla klart vatten där som ni kan se på bilden.
Man behövde knappt snorkla för man såg fiskarna lika bra ovanför ytan.


Det fanns en del hajar där också, Black-tip reef sharks.






Som sagt vattnet var så himla klart att jag kunde inte sluta ta kort,
så här kommer några stycken






Min och Emelies sista middag ihop åt vi på stranden när solen
höll på att gå ner. Himla mysigt!


Jag och "Hun", den alltid så glada bartendern som varje kväll hade
lärt sig något nytt ord på svenska.


Den berömda hatten som gick runt mellan våra huvud.


Denna bild får avsluta vår tid här i Malaysia

Två nätter i Kuala Lumpur var tillräckligt för oss i storstaden. Vi vill ut på kusten till sol och bad så därför tog vi bussen i 5timmar till ön Pulau Penang. Samma sak hände här när vo kom fram, vart skulle vi ta vägen. Vi blev nämligen bara avsläppta på busstationen mitt ute i ingenstans. Alla pratade om Georgetown som är den stora staden här på ön men som sagt jag och Emelie ville inte till någon storstad. Vi ville till ett mysigt litet ställe nära havet. Tillslut lyckades vi hitta en jätte gullig busschaufför som visade på en karta vart stränderna låg och var vi kunde bo. Han körde oss till ett jätte bra guesthouse som låg precis vid stranden i Batu Ferringhi. Det märks att det är lågsäsong här nu. Det är bara jag och Emelie och ett äldre par som bor här nu och vi ser aldrig några andra backpackers, bara ”locals”.

Taxikillen lärde oss också lite malaysiska bla ”apa kaba” som betyder ”hur mår du” och ”trimakase” som betyder ”tack”. Han guidade oss dessutom i nästan en timme som det tog att komma ut till kusten och berättade vad det fanns att göra på ön. Han stannade också till vid en kaffeprovning. Riktigt gott kaffe men så himla dyrt!

I dom länderna vi hittills varit i har man inte känt av deras religion så mycket. Däremot nu här i Malaysia och särskilt här i Pulau Penang är det annat. Minst 3 gånger om dagen är det en chomme som sjunger/pratar på arabiska i en grammofon från en moské precis bakom där vi bor så man får ont i huvudet. Sen går dom flesta tjejerna här runt och ser ut som rånare för att dom måste bära svarta skynken över sig för deras religion. Jag blir lika rädd varje gång jag ser dom och jag tycker så synd om dom. Vissa tjejer har svart skynke över kroppen och ansiktet med bara ett litet titthål för ögonen, andra har svart skynke över hela kroppen och för ansiktet (fråga mig inte hur dom ser någonting överhuvudtaget). Jag tycker så synd om dom. Varför måste dom gå klädda såhär?! Det ser ju inte klokt ut och är så himla opraktiskt. Ni ska bara se när dom äter. Dom sticker in maten under skynket. Jag förstår inte riktigt varför vissa kvinnor har svarta heltäckande skynken för hela ansiktet, vissa har titthål för ögonen, andra har svarta skynken men helt öppet för ansiktet och vissa har vanliga kläder men en sjal för att täcka över håret. Dessutom måste tjejer här bada med kläder på, stackarna!

Det har varit lite sisådär med maten här i Malaysia. Vi har inte hittat något än som vi gillar. Det jobbiga är att när man är hungrig och tänker: åh nu ska vi ut och äta. Man går ut på gatan för att försöka hitta någonstans att äta. Men så känner man alla konstiga dofter som finns här, blir äcklad och intalar sig själv då istället att man inte är hungrig längre. Jag drömmer till och med om svensk mat om nätterna, då är det illa! Nu äntligen hittade vi ett ”food court” här med fullt av små stånd som sålde all möjlig ÄTLIG mat, till och med så det blev svårt att välja vad man skulle äta. Chicken cashew, satayspett, kebab, hemmagjorda vårrullar, pannkakor med frukt och glass mm. Dessutom är det riktig billigt här. Jag åt mat för 20kr.

Vi var på Hard Rock café en kväll, lyssnade på ett riktigt bra liveband och drack den dyraste coka colan någonsin, 40kr för ett glas! Annars om dagarna har vi mest legat på stranden. Den är dock inte så imponerande, ganska skitig och vattnet är inte så klart som vi är vana vid. Jag och Emelie har äntligen spelat lite strandtennis som vi köpte i Koh Samui. Kondisen var dock inte i topp och vi båda var helt slut efter ett tag. Det blir hårdträning sen när jag kommer hem säger jag bara.

Man känner sig som en kändis här. Alla kollar på en, säger hej, vinkar åt en, frågar var man är ifrån, pekar på oss etc. En bil full med malaysiska killar tittade lite för mycket på oss en kväll. Dom körde förbi oss när vi gick å gatan, vevade ner rutan och skrek på oss men sen sa det pang. Vi distraherade tydligen dom så mycket att dom körde in i bilen framför så det blev en jäkla smäll och stoppade upp trafiken, pinsamt haha. Jag och Emelie visste inte riktigt vad vi skulle göra och vi hade svårt at hålla oss för skratt.

Det finns inte så mycket att göra här och vädret har varit lite sådär med några skurar om dagarna. Vi har hört så himla mycket om Penang men vi är lite besvikna. Det är en vecka kvar nu tills vi ska träffa våra familjer i Thailand. Eftersom vi bara har en ö kvar att åka till här i Malaysia funderade vi ett tag på att åka till Laos några dagar eller åka in till Thailand lite tidigare till Koh Lanta eller Krabi för att dyka och sen göra ett visarun. Men efter mycket diskussion kom vi fram till att det kanske blir lite för stressigt. Så vår plan är nu att ta färjan imorgon till Pulau Langkawi där det förhoppningsvis finns lite mer att göra.

Regn...

Efter regn kommer solsken :)

Vi åt på en restaurnag som låg precis vid stranden

Här ser ni en kvinna med burka

Food court, massa folk

Mm pannkakor

Efter att ha känt oss klara med Singapore bestämde vi oss för att ta bussen tidigt på morgonen till Malaysia och huvudstaden Kuala Lumpur. Det var hur smidigt som helst, förutom att bussen krånglade på vägen så vi fick byta till en annan. Det var rena lyxbussen. Sätena var stora som fåtöljer med inbyggd massage i. Det var jätte stort benutrymme så man utan problem kunde fälla sätet så man låg raklång, dessutom spelades det riktigt bra musik.

Det gick inte att undgå att vi kommit till Malaysia. Den malaysiska flaggan hängde nämligen ÖVERALLT eftersom det var deras independent day.

Malaysia är som en blandning av Singapore och Thailand. Det är lite fräschare och renare än Thailand men inte som Singapore. Dom pratar bättre engelska här än thailändarna men inte som dom i Singapore. Det är lite dyrare här än i Thailand men billigare än i Singapore.

När vi kom fram visste vi varken vart i staden vi var eller vart vi skulle. Man är så förvirrad när man kommer fram till ett nytt ställe och inte har någon karta heller. Vi köpte en Lonely planet bok för 3kr i Singapore så vi hade några förslag på boende. Men vi visste fortfarande inte var det låg så vi tog en taxi. 45kr kostade det och vi tyckte det var ett helt okej pris. Det visade sig sen att guesthouset bara låg runt hörnet och att vi skulle ha prutat minst till halva priset. Varken taxichauffören eller vi hittade till Red Palm, ett guesthouse som Lisa tipsade om. Däremot hade vi turen att hitta ett annat bra guesthouse, Tropic guesthouse. Personalen där var så himla gulliga och hjälpsamma. Dom gillar svenskar och ville verkligen att vi skulle bo där. Därför fick vi ett rum för 140kr/natt när det egentligen kostade 200kr/natt.

I Kuala Lumpur stannade vi 2 nätter. Här finns inte så mycket att göra förutom en massa shopping. Här finns flera olika stora köpcentren. Det är bra shopping här, bättre än i Bangkok, men jag har inte plats för mer saker i väskan. Det fanns en affär som sålde peruker. Så jag och Emelie provade en varsin. Jag tog en kort, mörkhårig med lugg. Emelie provade en lång mörkhårig. Det var kul. Tyvärr fick man inte ta några kort så jag har inget bildbevis. Ni får föreställa er själva hur vi såg ut. Vi sprang också på en modelltävling mitt i köpcentret med bla malaysiska och iranska killar och tjejer. För att få se lite av staden och bla dom kända Twins Tower, två torn på runt 450m höga med världens högsta skybridge emellan som är ett kännetecken för Malaysia, åkte vi en dag med en hop on- hop off buss. Tyvärr var tornen under renovering nu så man kunde inte åka upp i dom.

MALAYSIA

En stor marknad i Kinatown

Massa bilar

Malaysiska flaggan

Malaysiska flaggan igen och en häftig lyktstolpe som är som en blomma

Ännu mer flaggor...

Här ser man bla. Twins Tower

Twins Tower

Modelltävlingen

Aldrig förr har jag vaknat av sånt här kraftigt oväder. Det var det värsta ever. Jag vaknade av att hela rummet lyste upp, hörde stora smällar och sen började någon ute på gatan sjunga konstigt, typ som att han bad till gud. Då tänkte jag okej nu är tiden inne. Jag klarade båtturen förra veckan men nu kom detta ovädret. Efter ett tag lyckades jag somnade om och vaknade lite senare, levandes : )

Hostelet ordnade en gratis guidad tur idag genom staden som vi följde med på. Vårt färdmedel var sparkcyklar som var utrustade med både handbroms och ringklocka.

10 stycken backpackers åkte på ett led med en guide längst fram. Det såg rätt kul ut. Alla man åkte förbi kollade på oss. Turen var riktigt bra! Vi fick se hela Singapore på nästan 6 timmar, alla sevärdheter och guiden berättade jätte mycket intressant om landet, kultur och religion. Vi var inne på ett planeringscenter. Där har dom modelluppbyggnader över hela Singapoe och planerar tydligen staden för 30år framåt.

Efter att ha fått tips om vart bästa shoppingen fanns och att det också fanns ett H&M där var vi såklart tvungna att åka dit. Vi hade tydligen tur för detta H&M öppnade förra veckan så det var helt nytt. Jag har letat efter jeansshorts i flera månader nu och så äntligen hittade jag ett par…på H&M! Sverige vet hur man gör kläder! Vi sprang också på Friday´s, restaurangkedjan som Emelie jobbade på hemma i Sverige innan hon åkte iväg. Hon har tjatat om denna restaurang typ hela resan, att dom gör så himla goda drinkar. Så vi var såklart tvungna att testa en varsin drink där. Dock blev det lite fel och Emelie fick en drink utan alkohol i, men hon märkte inte det förrän vi båda druckit upp och jag sa att jag kände mig lite snurrig men inte hon.

Med lite alkohol i kroppen åkte vi sen till Mustafa Center, ett shoppingcenter vi hört talas om som är öppet i 24 timmar. Men det var inte mycket att ha om man inte vill ha indiskt. Vi hade mest kul åt deras godisavdelning som var typ en hel våning med konstigt indiskt godis och nötter.

Efter att ha varit i Singapore 3 dagar nu känner vi oss klara med detta och bokade därför en buss till Malaysia imorgon bitti. Jag gillar verkligen Singapore. Jag kommer åka härifrån bara med massa positiva minnen.

Guiden berättade för oss om religionen här. Allt ni ser här på bilden

är gjort i papper som går att bränna upp.

Om någon har dött och man vill offra saker köper man det i papper och bränner upp det

Även i Singapore finns det tempel och palats

I en affär hade dom denna "motorcyckeln" och ägaren ville så gärna ta kort på oss

Vi åt middag på en matmarknad med hela vårt sparkcyckelgäng.

Han i glasögon var vår guide

H&M!!!

Så var det dags att flyga igen. Denna gången till Singapore, som jag fått veta nu efter att ha varit där är en ö. Och för er som inte heller visste att Singapore är både ett land och en stad så kan jag nu berätta att så är det. Singapore är alltså en ö, ett land och en stad. Det tog ca 1,5 timme att flyga från Phuket i Thailand till Singapore och allting gick bra.

Man tror kanske att Thailand och Singapore ska vara ungefär detsamma eftersom båda länderna tillhör Asien och ligger så pass nära varann. Men så är inte fallet. Det är totalt olika! För det första pratar dom riktigt bra engelska här eftersom dom har engelska och malay som sina två huvudspråk. Singapore är så himla fräscht! Inga munskydd här inte. Folk kör runt i fina bilar (inga moppar), går klädda fint, det är blommor överallt, höga skyskrapor, trafiklysen, toaletterna spolar av sig själva, alla här går omkring med en iphone i handen, dom har en jätte fin tunnelbana, allt är så himla moderniserat och allt känns nytt! Det är finare och fräschare här än i Sverige! Jag kan bara komma på en negativ sak med Singapore och det är att det är dyrare här än Thailand.

Här syns det att Singapore är en ö och att det är ett väldigt litet land

Dag 1.

Vi hade inte bokat någonting när vi kom fram men lyckades hitta ett billigt och bra hostel. Så efter all lyx i Thailand med att bo på hotellrum helt själva var det nu dags att bo på hostel igen med 10 andra i samma rum. Vår plan var att stanna 3 nätter i Singapore så det gällde att ta tillvara på tiden. Runt 15 tiden var vi redo att ge oss ut på gatorna. Vi var då ganska hungriga och skulle försöka hitta någonstans att äta. Eftersom vi bodde i ”little India” fanns där inte så mycket annat att välja på än indisk mat.  Det var kanske inte världens godaste och vi förstod inte riktigt hur man skulle äta för man fick in olika små skålar. Det var sen dags att hitta något bra shoppingställe vilket inte var det lättaste. Såhär i efterhand var vi på helt fel gator och letade. VI irrade mest runt men hittade tillslut en turistbyrå som hjälpte oss med alla våra frågetecken. Vi fick en hel tygkasse med informationsblad.

På kvällen åkte vi på natt safari. Det är ett zoo som är öppet från 20-24 och där finns alla nattdjur man kan tänka sig. Först fick vi se en show som dom hade satt ihop med några djur. Sen åkte man i en safaribuss genom olika djuravdelningar (typ som på Kolmården där man kör med sin bil). Det var en annorlunda upplevelse och det kändes helkonstigt att vara där när det var helt mörkt ute. Dock behöver jag och Emelie nog lite mer utmaning som en riktig safari i Afrika och vi glömde dessutom att smörja in oss med myggmedel så vi blev sönderbitna.

Dag 2.

Idag skulle vi för första gången åka deras tunnelbana. Så himla smidigt. Man köpte en biljett själv i en automat och biljetten kom ut på ett plastkort som man sen blippade för att komma igenom spärrarna (än en gång väldigt moderniserat, t.o.m mer än i Stockholm där man köper biljetter på papper). Deras system var jätte enkelt att använda och lätt att hitta var man skulle. Vi åkte till sista stationen längst ner i Singapore. Där finns en kabinbana som man kan åka över till en liten ö. Detta visade sig dock vara rena turistfällan så vi gick över på en bro istället. Väl på ön som kallas ”Sentosa Island” fanns där massa saker att göra. Där fanns Universal Studios, (vi gick dock inte in eftersom vi vill till det riktiga i USA), en undervattensvärld där man kunde se alla möjliga fiskar, (vi gick dock inte in här heller eftersom vi har sett det mesta på riktigt under vattnet), dom hade också nu nyligen byggt ”ifly” som är en gladbur man hoppar in i där det sprutar upp luft från golvet som är så stark att man ”flyger”. Det ser jätte häftigt ut men som ni vet har vi ju redan testat skydiving så detta blev ingen utmaning för oss. Där fanns ett stort lejon som tydligen är känt här och lite andra grejer. Som ni förstår så gjorde vi inte så många aktiviteter på ön, eller inga alls om jag ska vara ärlig. Vi hade mest hört talas om denna ön och kände att vi var tvungna att åka hit och kolla. Dessutom var det sjukt varmt idag så det enda man gick och tänkte på var att man ville sluta svettas och bli nerkyld istället.

Vi kände oss klara med Sentosa och begav oss istället till ”skyboat”, ett hotell som är byggt som en båt ca 200m upp i luften. Detta öppnades förra året. Vi åkte upp till toppen där vi kunde se ut över hela Singapore, vädret var kanon. ”Båten” är som sagt ett hotell och det kostar runt 3000kr/natt att bo där. Men man får vad man betalar för, en fantastiskt fin utsikt, lyx service och det bästa av allt är poolen. En poolen som är byggd utan några kanter runtom så det ser ut som man ska ramla ner 200m ner om man simmar för nära kanten, super coolt! Vi stannade här så länge att vi fick se staden både i dagsljus och i mörker.

Varken jag eller Emelie är speciellt intresserade av museum. Men dom har ett nybyggt museum här med bla. Dalís konst och museet såg jätte coolt ut från utsidan så vi bestämde oss för att gå in. Det roligaste där var speglarna (sånna dom har på Liseberg när man ser tjock, lång, stort huvud mm).

Kvällen avslutades med en vattenshow. Riktigt häftigt. Att dom bara kan göra så häftiga grejer med vatten och ljus. Dom visade bilder på det sprutande vattnet och med hjälp av detta berättade en saga om födseln tills man blir gammal, att man ska ta tillvara på livet. Det spelades nostalgisk musik så man fick rysningar i kroppen för allt var så fint. En fin avslutning på en fin dag!

Det fanns en stor godisaffär här : )

Klubbor i taket

Universal Studios

Dom hade en vågmaskin som man kunde testa att surfa i.

Det såg häftigt ut. Killen på bilden åker liksom inne i vågen

Här ser ni "skyboat" och den vita byggnaden till höger är muséet

Singapore i dagsljus

Kolla in poolen, så himla häftig! Visst der det läskigt ut?!

Poolen på kvällen

Singapore på kvällen

Vattenshowen

Vattenshowen

På muséet

Det är Emelies födelsedag idag. 11 september en dag då det har hänt mycket hemskheter, så var även fallet idag. Igår kväll firade vi Emelie och var ute och festade eftersom vi visste att idag skulle vi mest sitta på en båt och transportera oss från Phi Phi till Phuket. Runt 04 tiden var vi hemma och 07.00 ringde klockan och det var dags att stiga upp efter bara 3 timmars sömn. Det regnade ute och Emelie sa: det kommer nog inte vara så kul att åka båt idag, det lär ju vara ganska höga vågor. Om vi bara visste vad som väntade oss då. Vi skojade också och sa att det guppar ju redan bara av att gå på gatan, eftersom vi var en aning bakfulla efter gårdagens firande.

Vi gick på båten, satte oss och hade precis somnat när vi körde ut från hamnen och helvetet bröt ut! Det var så himla höga vågor och jag kände direkt att jag inte kommer klara att sitta inne utan måste ut och få luft och fokusera på horisonten. Det var västa tänkbara vädret! Vågorna var så höga och jag var helt säker på att vi skulle välta. Det knakade, gnisslade och man kände hur golvet böjde sig när man åkte över vågorna. Det ösregnade och blåste så saker föll i vattnet som soptunnan, kylboxar och annat. Jag var allvarligt talat helt livrädd och helt säker på att jag skulle dö! Jag såg inga livbåtar eller annat så om vi skulle välta var det kört. Jag tänkte på min familj att det är så himla nära tills jag får träffa dom men insåg att jag kanske aldrig mer skulle få se dom.

Mina sjösjuketabletter hjälpte inte det minsta så jag precis som dom flesta andra låg och spydde som kalvar hela båtturen på 3 timmar. Regnet öste ner och det blev halt på båten. Plötsligt ser jag en livboj i vattnet och får sen höra att det var en som ramlat överbord. Båten stannade och dom försökte vända för att plocka upp personen i vattnet, men vågorna var för höga så det gick inte att vända för då hade vi vält med båten.

Dom lämnade personen i vattnet och ringde efter en polisbåt som kom dit lite senare. Personen hade ingen flytväst på sig och jag fick aldrig veta om dom hittade hon/han och sannolikheten att överleva i dom stora vågorna är nog tyvärr inte så stor. Personen reste själv och det finns ingen lista över passagerarna på båten. Så hur dom ska få reda på vem det var som ramlade i och hur dennas familj och vänner ska få reda på vad som hänt kommer nog bli nästintill omöjligt att ge svar på.

Efter detta utbröt panik på båten. Emelie sprang och hämtade en flytväst till mig och själv satt hon med en flytväst på sig inne i båten. Jag stod sen och höll i mig krampaktigt i en trappa hela vägen. Det läckte in vatten i båten och fönsterna rörde sig fram och tillbaka. Vi försökte ta reda på hur långt det var kvar tills vi var i land. Men ingen kunde svara på det eftersom det var så höga vågor och dom var tvungna att köra sakta. Just då kändes det som att vi aldrig skulle komma fram till land. Det gjorde ju inte saken bättre av att veta att det var 11 september idag, otursdagen. Jag var så fokuserad på mig själv med att andas och inte försöka kväva mig själv i mina spyer. Emelie kommer sen fram till mig, knackar mig på axeln och säger: jag tror att vi är framme. Är det ens möjligt?!

Med min spypåse i handen går jag sen i land och tänker: shit vad hände och jag lever! Jag hade svårt att förstå vad vi egentligen hade varit med om. Jag var nog i chock. Emelie fick ta hand om våra väskor och fixa taxi till vårt hotell. Jag spyr sen i taxin några gånger, fryser, sitter och skakar som ett asplöv. Det stack i hela kroppen (som när ens fot somnar), händerna krampade och det kändes som jag skulle svimma. Jag visste inte vad jag skulle ta vägen. Jag ville bara lägga mig i en säng men det var tydligen en halv timme till hotellet. En jätte gullig man från Australien som också satt i taxin kom fram till mig och berättade hur jag skulle andas och försökte lugna ner mig.

När vi väl kom fram till hotellet var jag så svag i benen att jag knappt kunde stå. Emelie checkade in oss och vi gick in på rummet. Äntligen kunde jag lägga mig i sängen. Jag förstod att jag var tvungen att få i mig någon dricka. Men så fort jag drack kom det bara upp igen. Emelie var så orolig för mig och ringde hennes mamma som i sin tur ringde sjukvårdsupplysningen och hörde vad vi skulle göra. Dom tyckte absolut att jag skulle uppsöka läkare. Så vi gick till en thailändsk läkare som tog blodtryck och kollade hjärtat på mig. Det såg bra ut. Han gav mig sen en spruta som skulle stoppa att jag spydde, jag fick lite olika tabletter mot magen och mot att jag inte skulle spy och så fick jag några påsar med vätskeersättning.

Vilken dag. Vad ska man säga. Emelies födelsedag och allt. Jag tycker så himla synd om henne. Istället för att jag uppvaktar henne på hennes dag blev det istället hon som fick ta hand om mig. Jag är så glad som har dig vännen! Du är bäst! Tack för att du tog/tar hand om mig och bryr dig om mig. Vi skulle gått ut och äta fin födelsedagsmiddag på kvällen var det tänkt från början men ingen av oss hade lust med det nu längre. Det blev en pasta i restaurangen på hotellet. Så vi har knappt varit utanför dörrarna här och jag kan inte direkt säga att jag har sett Phuket.

Efter alla omständheter mår jag nu bra. Jag behöver bara lite sömn. Så god natt på er. Imorgon bitti flyger vi till Singapore.

Vi har nu kommit fram till Koh Phi Phi som är vårt sista stopp här i Thailand innan vi åker till Phuket för att ta flyget därifrån till Singapore på måndag. Det är tydligen monsun här så vi var förberedda på regn alla dagar. Men vädret har varit kanon här dom 4 dagar som vi nu varit här. Phi Phi är en mysig ö med massa shopping och såklart en strand som förvandlas till en bargata på kvällen med fireshows som på alla andra öar. Dock slår ingen show vad vårt kära Koh Phangan levererade. Vi bor nära stranden här som är en lång och fin strand med turkost vatten som är omringat av höga stenbumlingar/klippor.

För att få se några andra öar som ligger runt Phi Phi åkte vi med en thailändare i hans longtailbåt. Riktigt häftiga båtar det där. Dom läcker in lite här och var och motorn är gigantisk och rostig. Propellern ligger mer PÅ ytan än under, men framåt kommer man faktiskt. Första stoppet gjorde vi på Monkey Beach. Här sprang aporna runt vilda och kom fram och hälsade på en. Riktigt häftigt faktiskt och det fanns två små apbäbisar, så himla söta. Vi stannade sen och snorklade på lite olika ställen. Riktigt fint vatten att snorkla i, väldigt klart. Jag såg en svärdfisk och en blåsfisk, eller nått liknande i alla fall.

Vi åkte också till Maya Bay som är känt från filmen The Beach med Leonardo DiCaprio som huvudperson som spelades in här. Jag kände dock inte riktigt igen stranden. Det var en vik som var omringad av höga stenar. Stranden pryddes dessutom med fullt av ching-chongare som ville ta kort på mig och Emelie. Antagligen för att vi är två snygga svenska tjejer : )

Jag måste säga att jag blev lite besviken på Maya Bay. Jag hade så himla stora förväntningar för alla säger att det är så fint här. Visst det är fint här men jag och Emelie har sett så mycket finare platser. Jag antar att vi har sett för mycket helt enkelt och är kräsna nu. Men jag kan inget annat än att säga att vattnet här är riktigt fint. Det är så klart och turkost och överallt ser man stora stenbumlingar reser sig upp från vattnet.








Jag forsokte maskera mig for en jobbig australienare som vi traffat tidigare
 pa dagen som jag absolut inte ville se igen.
Jag var tvungen att kopa glasogon. Vad tycks?


Maya Bay


Herr Nilsson


Vilda apor

Det ingår frukost på hotellet som heter ”the loft” och fyndigt nog ligger restaurangen uppe på taket, jätte mysigt. Man satt på kuddar med ett lågt bord och kunde kolla ner på alla som gick på gatan.

Vi gick sen till stranden som bara ligger 5min härifrån. På vägen dit gick vi förbi massa affärer/stånd. Men varför lägga tid på det när det finns sleeping shopping som jag och Emelie kallar det. På stranden säljer dom allt man behöver glass, mat, badleksaker, kläder, bikini, handdukar, smycken mm. Försäljarna går farm och tillbaka på stranden hela dagarna påpälsade och med handdukar runt huvudet så endast ögonen syns. Dom kommer fram till en och frågar om man vill köpa något och vill man ha något behöver man inte röra sig ut fläcken för att kunna göra ett köp. Det kallat vi sleeping shopping, väldigt bekvämt.

Det finns ett jätte fint hotell som ligger precis här vid stranden. Jag och Emelie gick in där och kollade. Dom hade en bar som låg mitt i poolen så man simmade dit i badkläder och satt sen på barstolar i vattnet, jätte mysigt. Därför tänkte vi testa detta men blev utslängda lika fort som vi kom dit. Dumma hotellägare, vi ville ju bara köpa en varsin drink!

På kvällen var det åter igen dags för lite svensk mat och denna gången lyxade vi till det med oxplanka. Sen blev det shopping för hela slanten. Jag köpte två riktigt fina skinnväskor som jag prutade ner så mycket att killen i affären var tvungen att ringa sin chef och höra om det var okej att han sålde dom för det priset. Det kallar jag för att göra en bra affär : ) Alla är så trevliga här och vi har skapat oss kompisar i nästan alla affärer längs gatorna här. Alla känner igen oss och hälsar på oss.

Vi gick också förbi ett ställe som hade fiskmassage. Vi prutade även på detta och fick ner det till 40kr så då var vi ju bara tvungna att testa. Jag skrattade så jag fick ont i magen. Det kittlades så himla mycket när man stoppade ner fötterna i ett stort akvarium med massa små fiskar som kom till ens fötter och började äta på dom. Fiskmassage sägs vara bra för fötterna för fiskarna äter gammal hud och orenheter men jag märkte ingen direkt skillnad efteråt men kul var det. Jag undrar bara vem fasen som kom på denna konstiga idé med fiskmassage?!

Innan vi lämnade Koh Tao hann vi med ett sista dyk. Denna gången som certifierade dykare, underbart. Vi tog sen båten ca 2timmar för att komma till Koh Samui. Vi har hört en del negativt om detta så vi hade verkligen inte några förväntningar på denna ö. Vårt hotell som vi bor på nu är jätte fint med balkong och allt. Det ligger nära stranden och ”centrum”. Stranden för övrigt är helt okej, vädret likaså. Det verkar finnas många bra affärer/stånd här så hittills verkar det inte så pjåkigt här.

Vi låg på stranden hela dagen och brände oss igen. Solkrämen bara rinner ju av eftersom man svettas så mycket och man är dessutom tvungen att ligga mestadels i havet för att svalka sig. Som två vandrande kräftor skulle vi sen ut och äta på kvällen. Vi gick förbi en skylt där det stod: Sweden bar & restaurant med en meny på svenska. Kunde detta vara möjligt. 7månader utan svensk mat och nu här i Thailand var det äntligen dags för lite bekanta smakupplevelser, som vi har längtat! Ägaren var svensk och hade inrett restaurangen med massa svenska bilder, svenska citat och svensk musik spelades. Det fanns så mycket svensk mat att välja på, man ville ha allt. Men det både jag och Emelie saknar mest är helt klart köttbullar, potatis, sås och lingon, så valet blev inte så svårt. Det var himmelskt gott! Enda jobbiga med denna restaurang är att vi måste komma hit imorgon också för att testa något annat.

Hela dagen idag har dom gjort reklam för thaiboxning, det har inte gått att undgå. Så jag och Emelie bestämde oss för att testa detta. En svensk skulle ju vara med och tävla så vi var tvungna att gå och visa vårt stöd. Spända av förväntan gick vi dit men det visade sig ganska snart dö ut i tristess . Dom hade en orkester som spelade den mest förfärliga musik jag någon sin hört. Man kan inte ens kalla det musik förresten det var bara ett sorl av pipiga ljud. Dom spelade när vi kom och dom slutade inte förrän allt var slut 2 timmar senare. Dom boxades alltså till detta sorl. Boxarna kom in med en rock och blommor runt halsen. Gjorde en slags dans och tog sen av sig till boxarshorts. Dom stod inte och hoppade på tårna som man gör på vanlig boxning utan stod och gungade fram istället och fick både sparkas och boxas. Emelie och jag somnade till flera gånger men vi ville ju se svensken som givetvis var sist ut. Det som höll mig vaken var när en galen isländare kom in. Han slog ner sin motståndare så han inte kunde resa sig upp igen. Helt galen var han. Svensken var riktigt duktig faktiskt. Han vann dessutom. Thaiboxning kan summeras såhär: jag kommer aldrig gå dit frivilligt igen!