Jag vaknad med en aning ont i ryggen, inte världens skönaste underlag man har legat på inatt. Jag vaknade av att tuppen gal och för en kort sekund trodde jag att jag var hemma i Bäckaryd när jag vaknade upp. Men så var inte fallet. Vi blev serverade frukost i form av te, rostade mackor med marmelad, scrambled eggs, ananas och vattenmelon. Det var sen dags för ännu en dags vandring. Men idag gick vi nästan bara uppför hela dagen, sjukt jobbigt! Robbie visade oss jätte stora skalbaggar med horn, det var tydligen dom som lät så mycket här i djungeln, för det är ett väldigt speciellt ljud här och inte tyst en enda minut. Han visade oss också någon slags tusenfoting som rullade ihop sig till en rund boll om man tog på den, en liten brun skorpion och en brun orm.

 

Till lunch åt vi en jättegod nudelsoppa som en familj lagade till oss. I alla byar man kommer till försöker dom alltid sälja armband, väskor mm som dom själva har gjort. Så var det även här. Och den här gången kunde jag inte säga nej så jag köpte en liten gullig elefant gjord i någon slags sten och jord. Man tycker så synd om dom som bor här att man vill stödja dom med en slant och köpa deras grejer.

 

Efter lunchen kom vi sen fram till ett nytt vattenfall. Denna gång var vi tvungna att gå över en ”bro” gjord av en bambupinne för att komma till fallet.  Detta vattenfallet skiljde sig lite från det igår. Här kunde man klättra upp på stenar så man stog mitt i fallet och sen hoppa ner i vattnet därifrån. Vilket jag såklart var tvungen att testa. Det är alltid lika skönt att ta ett dopp efter några timmars vandring, särskilt en tuff dag som denna och när det är så varmt.

 

Precis när vi skulle gå härifrån började det regna lite smått och tillslut bara öste det ner. Jag försökte i början att undvika alla vattenpölar som hade bildats men märkte efter ett tag att detta var omöjligt. Vattnet bara strömmade på där vi gick och jag var mer blöt än torr vill jag lova. Dessutom blev det väldigt lerigt och geggigt och därmed väldigt halt, så folk ramlade kors och tvärt i denna sörjan (som tur inte jag).

 

Vi kom sen fram till vårt nya ”hotell” Det låg uppe på en kulle, såg ungefär ut som förra stället men var en aning mindre. Om vi klagade över toan på förra stället så gjorde vi det ännu mer nu för här fanns ingen toa överhuvudtaget! Vi fick använda oss av vad naturen hade att erbjuda. Allting var blött, kläder som skor och det luktade en blandning av svett och blöt lera. Mina enda strumpor som jag hade med mig fick jag tvätta lite snabbt i regnvattnet som droppade ner från taket.

 

Lite senare åt vi kvällsmat och då hade det slutat regna. Men inte heller denna gången var maten särskilt god. Om jag säger såhär att jag har varit i Thailand en vecka snart och jag börjar redan tröttna på thaimat, allt smakar ju likadant!

Kvällen sen blev riktigt lyckad och rolig. Jag och Emelie var dom enda svenskarna. Sen var det 2 spanjorer, 2 fransmän, 2 tyskar och 2 engelsmän, en härlig blandning helt enkelt. Eftersom vi alla pratar olika språk hade vi väldigt kul åt detta. Vi gjorde viskleken där alla fick säga någonting på sitt språk. Ni kan ju bara ana hur detta gick, men kul hade vi. Vi körde också ”shimmy shimmy” som har blivit min och Emelies standarlek för at lätta upp stämningen lite. Den går alltid hem! Vi körde också ett korspel där alla skulle ha olika djurläten och låta som det djuret när 2 personer fick likadana kort. Detta slutade också i många skratt. Vi körde ”packa pappas kappsäck” där en person börjar och säga en sak sen måste nästa person först upprepa vad personen sa och komma på något nytt och så fortsätter det tills bara en är kvar och kommer ihåg allt som sagts. Tänk så kul man kan ha mitt ute i ingenstans.

 

Risfalt

 

 

 

Kolla in grisen

 

 

Jag, var guide och Emelie

 

 

Har lagas det mat

 

 

Vattenfall

 

 

Regn

 

Regn...